191 grekiska sallader senare




Kära läsare, vår långa resa har nått sitt slut. Vi har haft underbar dagar i Aten, och det var perfekt att avsluta resan just här. Under fem dagar strosade vi runt och njöt av det pulserande folklivet. Vilken fantastisk stad Aten är! Man förbluffas varje gång över hur stor staden är! Att bara gå runt helt planlöst är minst lika intressant som alla historiska sevärdheter. För att inte tala om alla dessa härliga kaféer, tavernor och restauranger.

Vi bodde på trivsamma Hotel Adonis i Plaka. Tyvärr inte i rum 401, men vi var mer än nöjda med rum 303. Vädret var ombytligt, allt från soligt och riktigt varmt, till regn och åska och svinkallt. Ena dagen kunde man ha shorts (vilket vi inte hade), nästa dag var det hela garderoben på. En eftermiddag satt vi på ett mycket trevligt kafé i Psirri då ett oväder drog in över stan. Gatorna förvandlades till små floder. Det åskade så kraftigt att borden skakade. Dessvärre var detta en av dagarna som började med sol, vi var inte klädda för oväder. Kan säga att vi satt kvar på kaféet ganska länge. Inomhus.

Vi åt på fem sex olika tavernor, bäst mat fick vi på Athinaikon i Omonia, trevligast tyckte vi att To Psirri i Psirri (where else) var. Vi såg om alla historiska sevärdheter. Akropolis liknar mer och mer en byggarbetsplats och var en stor besvikelse denna gång. Våra favoriter av alla sevärdheter i Aten är Zeustemplet och Evzonerna utanför parlamentet. Keramikos gillar vi också, mest för att där är så stillsamt.

Under en av våra långa stadsvandringar kom vi till Atens stora kyrkogård. Där hade vi aldrig varit tidigare. Några vanliga gravar var det inte tal om, snarare gigantiska monument över rika och kända. Bland annat ligger Andreas Papandrou och Melina Merkouri begravda här.

Vår långa resa började på Lefkas den 4 juni. Idag den 20 november har vi varit på resande fot i Grekland i 170 dagar. Under resan besökte vi, förutom Aten, 31 grekiska öar och vi bodde på 48 olika ställen. Vi räknade alla grekiska sallader vi åt, och slutresultatet blev 191 stycken. Under resan hade vi en tanke på att skriva en bok om resan, och den skulle få namn efter hur många grekiska sallader vi åt. Om det blir en bok så kommer den med andra ord få titeln 191 grekiska sallader senare.

Vi kan inte påstå att vi sett fram emot denna dag. När vi tidigare under resan pratat om hemresan trodde vi att vi skulle känna sorg sista dagen, men det gjorde vi inte av någon anledning. På något underligt sätt var vi lika glada denna dag som alla andra dagar under resan. Vi fattade antagligen inte att det var slut. Inte än i alla fall.


Så här slutade vår sex månader långa resa.


Rum 401 på Hotel Adonis i Plaka i Aten.

Sista frukosten och sista duschen är avklarade.

 

Packat och klart i Aten i Grekland.

Den stora packningen är packad och klar. Allt fick plats konstigt nog.




Trafiken i Aten.

Vi lämnade hotellet och tog sikte på...

 

Åka tunnelbana till och från Atens flygplats.

...Syntagmas tunnelbanestation varifrån vi åkte till Atens flygplats.

 

Taxfree på Atens flygplats.

Vi var fortfarande glada och lyckliga när vi kom fram till Atens flygplats...

 

McDonald's på Atens flygplats.

...där vi åt varsin Big Mac (!) och kände oss fortfarande glada och lyckliga...




Aten sett från luften i ett flygplan.

...men när planet lyfte och vi lämnade Aten och Grekland kom tårarna.

 

Flyga mellan Bryssel i Belgien och Aten i Grekland.

Vi mellanlandade i Bryssel där vi spelade tavli och drack öl. Då blev vi glada och lyckliga igen.

 

Att vi trots allt kände oss glada och lyckliga berodde på att resan ännu inte var slut, vi har faktiskt två öar kvar, en som vi lämnade den 4 juni, och en som vi åker till för att - så att säga - vila upp oss på. Inte för att vi var fysiskt trötta, för det var vi sannerligen inte, utan för att vi behöver lugn och ro för att kunna landa mentalt, innan vi träder in i vardagen igen. Läs mer om det i epilogen nedan.

 

« Föregående dag | Startsidan | Epilog »

 

Aten på Kalimera »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera