Express Skopelitis mellan Iraklia och Schinoussa

Sista dagen på Iraklia höll vi oss hemma i hamnbyn. Gick runt och fotograferade, läste, spelade tavli, skrev och pratade med Anna som har Annas Rooms. Vi kände att hon var bekymrad för ön, den hade på något vis stannat i utvecklingen. Något vi bara kunde hålla med om, trots vår korta vistelse. Det kändes därför extra sorgligt att åka därifrån. Hur skulle det då inte vara på Schinoussa som var vårt nästa mål undrade vi.

Vi drack en sista frappé utanför kaféet, affären och resebyrån i Agios Georgios.

Medan vi väntade på färjan Express Skopelitis spelade vi några parti tavli.

På vägen ner till hamnen mötte vi den här jättesöta åsnan.

Den mycket fina hamnstranden på Iraklia.

Den gulliga hamnen på Iraklia.

Det var med sorg i hjärtat vi sa adjö till Iraklia.

Från Iraklia åkte vi till Schinoussa. Även denna gång valde vi att resa med Express Skopelitis. Vi hann nätt och jämt sätta oss på båten innan i var framme på Schinoussa. Endast femton minuter tog överresan.

Båtresan med Express Skopelitis mellan Iraklia och Schinoussa tar cirka 15 minuter.

Vi hade tänkt bo på Anesi Pension eller på Hotel Sunset. Ingen av ägarna till hotellen syntes till i hamnen. Det hade sina förklaringar: Sunset hade bytt namn till Iliovasilema, och ägaren till Anesi hade nyligen avlidit, så det var stängt. I stället följde vi med Stefanos, ägaren till Pension Galini som ligger i slutet av byn. Det visade sig vara ett perfekt boende för oss. Mycket tack vare trevliga grannar från Sverige (hej K, A och N), och en pellejönsåsna som tärde på vår reskassa.

Utsikt från altanen på rum nummer 1 på Pension Galini i Chora på Schinoussa. Betyg på utsikt: 4.

När vi installerat oss på rummet gick vi en runda i byn, satte oss på huvudgatan och tog en öl, och höll på att bli överkörda av en åsna, en annan åsna än den som bodde på Pension Galini.

Den här åsnegubben hade bråttom. Han var arg. Han hade inga glasögon. Vi var lugna. Vi var glada. Vi hade kontaktlinser. Vi ser alltså när åsnegubben och åsnan rusar fram längs gatan i full galopp, en bil dyker upp, åsnegubben blir ännu argare och byter "fil" - till vår fil - han ser inte oss, men det gör åsnan (det syns i ögonen) som förstår att en sammanstötning är oundviklig.

Den arga åsnugubben.

Camilla inser också att en krock är ofrånkomlig, själv fattar jag inte, tycker bara att det är spännande, och blir naturligtvis påkörd av åsnan. Bump!

Camilla klarar sig, hon får nästan bordet med flaskorna över sig, men lyckades på ett mirakulöst sätt undvika det fallande bordet, och rädda våra öl av bara farten.

Resten av dagen slappade vi mest. Gick runt i den lilla byn för att se vad som hade hänt sedan vårt förra besök, men det mesta var sig likt. Innan vi gick ut för att äta middag tog vi en drink på vår stora altan i sällskap med vår söta husåsna.

Vår åsnas fina åsnesadel är som ett litet konstverk.

Ett av flera gamla åsnestall i Chora på Schinoussa.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Läs om Iraklia på Kalimera » | Läs om Schinoussa på Kalimera »