En vandring till Greklands vackraste strand




En bild berättar. Avsnitt 5.

En bild säger mer än tusen ord sägs det, men det stämmer inte alltid. En bild kan säga mycket, men inte hela historien. I den här serien lägger jag ut bilder som kanske inte säger så mycket vid en första anblick, men som har en intressant historia att berätta. Det här är den femte bilden i serien.

 

Kalimera vid Voidokilia  beach på Peloponnesos.

Det tog mig ungefär en halvtimmes vandring att nå fram till mitt mål, som ni ser på bilden ovan.

 

Den här historien utspelar för några år sedan när jag besökte Peloponnesos första gången. Jag flög till Kalamata och hade bokat rum i tre olika byar: Pylos, Koroni och Kardamili. Eftersom det var länge sedan jag upptäckte något nytt i Grekland kände jag mig lyckligt förväntansfull och väldigt nyfiken.

Resan började i byn Pylos där jag bokat rum på Hotel Anezina. När jag kom dit med taxi från flygplatsen i Kalamata kom ägarinnan Anezina och mötte mig och välkomnade mig till sitt hotell. Ett hotell, som skulle det visa sig, vara det bästa jag någonsin bott på i Grekland. Ni kan boka Hotel Anezina här.

Efter att jag fått se mitt rum och lämnat av min packning, bjöd Anezina mig på en timmes undervisning om Pylos och närområdet. Över en kopp kaffe berättade hon om sydvästra Peloponnesos, och visade bilder från en tjock bok. Trots att jag var duktigt påläst var det mycket jag inte kände till.

 

Voidokilia beach. Hidden beach. Pylos. Peloponnesos.

Anezina berättar hur jag ska ta mig till Hidden beach och Voidokilia beach.

 

Jag var mest nyfiken på stranden Voidokilia som jag hade hört så mycket om, och som jag hade sett massor med bilder på. Kunde den stranden vara så fantastiskt som ryktet sa? Staffan Stolpe kallar Voidokilia för "strändernas strand" i sin eminenta bok Morea, och eftersom jag litar på Staffan Stolpe så borde ryktet stämma med verkligheten. Men lite skeptiskt var jag nog.

Nästa dag hyrde jag en fyrhjuling och gav mig iväg norrut mot Voidokilia. Jag besökte även stränderna Gialova beach, Golden beach, Glossa beach samt stränderna kring Petrochori och Romanos. Fina stränder överallt. Men Voidokilia slog alla andra stränder med råge. Vilken fantastisk strand!

 

Voidokilia beach. Pylos. Peloponnese.

Voidokilia beach. Paleokastro ligger under den röda pilen. Ni som har läst Odyssén av Homeros kanske minns Nestors cave som ligger uppe på klippan.




Min hjärna ville så himla gärna se stranden ovanifrån, men det ville inte mitt högra ben och inte heller min högra höft. Jag hade haft ordentligt ont under en tid, och misstänkte att det skulle vara omöjligt för mig att vandra upp till Paleokastro. Men det är inte alltid min hjärna lyssnar på min kropp, och detta var ett sådant tillfälle. Så jag bestämde mig för att göra ett försök att gå upp till Paleokastro nästa morgon. Förlåt ben, förlåt höft, men är jag nu så nära mitt mål får ni faktiskt tåla lite, sa min hjärna, och jag kunde bara hålla med.

 

Morgonen därpå började jag och min hjärna färden till mina drömmars strand. Häng med!

 

Golden beach. Pylos. Peloponnesos.

Vink vink Paleokastro och Voidokilia, vi ses snart.

 

Efter frukost körde jag mot Gialova lagoon där vandringen till Paleokastro börjar. Jag stannade till vid Golden beach och tog några bilder i det vackra morgonljuset, innan jag fortsatte mot målet.

 

Gialova lagoon. Peloponnese.

Väl framme studerade jag informationstavlan noga. Ville ju inte gå vilse med kasst ben och höft.

 

Divari beach. Gialova lagoon.  Peloponnese.

Jag parkerade fyrhjulingen och började gå längs den mycket vackra stranden Divari beach.


När jag och mannen ni ser på bilden ovan möttes frågade jag honom efter stigen upp till Paleokastro. Han förklarade hur jag skulle gå, men avrådde mig från att fortsätta för Paleokastro var stängt på grund av rasrisk. Gissa om jag blev snopen. Mitt högra ben och min högra höft log i mjugg, något min hjärna inte gillade, inte alls faktiskt, och beordrade ben och höfter att fortsätta gå. Och det gjorde vi allesammans.

 

The castle of old Navarino is closed to serious danger.  Peloponnese.

När jag gått en liten bit såg jag denna skylt, men jag gick ändå vidare.

 

Vandra till Paleokastro och Voidokilia beach på Peloponnesos.

Jag fortsatte uppåt, trots värmen, benet och höften. Paleokastro ligger under pilen.




Paleokastro. Nestors cave. Voidokilia beach. Peloponnese.

Nu är det inte långt kvar till Paleokastro och utsikten jag längtat efter.

 

Voidokilia beach. Gialova lagoon.  Peloponnese.

Jag smyger mig fram till ett hål i muren, och se, där ligger stranden!

 

Kalimera på Peloponnesos i Grekland.

Jag trodde aldrig att mitt knasiga ben skulle klara vandringen, men - tack ben! - det gjorde det.

 

Voidokilia beach. Peloponnesos. Grekland.

Sedan stod jag en stund och njöt av vyn över Voidokilia beach.




Voidokilia beach. Peloponnese. Greece.

Jag zoomade in med kameran och såg en person som njöt av samma vackra strand.

 

Voidokilia beach nära Pylos på Peloponnesos är Greklands bästa och vackraste strand.

Jag höll med Staffan Stolpe som kallar Voidokilia för "strändernas strand".

 

När jag sett mig mätt - vilket jag egentligen inte gjorde - gick jag tillbaka samma väg jag kom. Hjärnan var nu proppfull av endorfiner, faktiskt så mycket att värken hade försvunnit. Yippie!

Sedan gjorde jag en massa annat, som att köra vilse en stund, och titta på ett fint vattenfall. När den gamla kroppen gjorde sig påmind om att den inte är så ung som den en gång var, körde jag till byn Gialova där jag hade tänkt ta ett välförtjänt bad.


Gialova beach norr om Pylos på Peloponnesos.

Stranden i Gialova. Paleokastro ligger under den röda pilen.

 

Men något bad blev det inte för magen började kurra av hunger och magen ska man alltid lyssna på. Så jag letade upp den mysigaste tavernan i Gialova och beställde in en grekisk sallad (med kapris!) och en välförtjänt iskall FIX.

 

Bra restauranger i Gialova norr om Pylos på Peloponnesos.

Belöningen efter en ganska jobbig, men alldeles underbar, vandring till strändernas strand.

 

Innan jag gick ut och åt middag satt jag en stund på min balkong på Hotel Anezina och njöt av en ouzo, i sällskap av en fin solnedgång över Pylos och den vackra Navarinobukten.

 

Balkong på Hotel Anezina i Pylos på Peloponnesos.

En dag att minnas var snart tillända och jag och min hjärna var sååå lyckliga!

 

Läs om Peloponnesos här »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera