Flykten från Captain Vassilis Hotel i Chania

Jag vaknade alltså 00.00 av att musiken drog igång igen. Gissa om jag blev förbannad! Jag väckte Camilla, som konstigt inte vaknade av ljudet, och sa att jag skulle gå ut en runda. Det var grymt varmt ute, och det var fullt drag från tre barer under vårt hotell. Svart hårdrock blandat med tung hiphop vällde ut ur högtalarna. Och ägarna Michalis och Sofia som morgonen innan sagt att det inte skulle upprepas. Jävla skitsnack! Självklart vara det samma oväsen varje natt. Jag tog några bilder på en av barerna för att ha som bevis.

 

Noise from bars at the Captain Vassilis Hotel in Chania in Crete.

En av barerna under vårt hotell i Chania som spelade tung hårdrock hela natten.

 

Jag gick upp till det lilla pensionatet La Casa Del Amore som ligger i gränden Odos Angeloy, inte långt från Captain Vassilis Hotel. Jag hade spanat in pensionatet när jag var i Chania för tre år sedan. Då träffade jag även ägaren Georgios som var en mycket sympatisk man. Att komma till tystnaden i den lilla gränden var en fröjd. Det här så här det ska vara på nätterna, inte som nere på hamnpromenaden. På dörren satt en lapp med telefonnummer till Georgios, den slet jag ner och gick tillbaka till vårt hårdrocksdunkande hotell.

 

Adress till La Casa Del Amore i Chania.

Lappen med telefonnumret till La Casa Del Amore.

 

 

Med lappen i hand gick jag hem till hotellet igen. Jag väckte ånyo Camilla, som ofattbart nog hade somnat om, och frågade vad hon tyckte att vi skulle göra. Men något svar fick jag inte. Jag gick ut igen. Samma oväsen.

Jag snabbt gick upp till tystnaden utanför La Casa Del Amore igen. Där stod en snubbe som frågade mig om jag visste om det fanns lediga rum, och om jag visste telefonnumret till La Casa. Jag svarade nej på båda frågorna. Väl medveten om att svaret på båda frågorna var ja.

När snubben gått sin väg ringde jag Georgios, trots att klockan var mitt i natten, och trots att han troligen låg och sov. Efter en liten stund svarade en sömndrucken Georgios och sa att han hade två lediga rum. Han sa var nycklarna låg (under en blomkruka) och lotsade mig i mörkret upp till de lediga rummen. Tack snälla Georgios!

Sedan gick jag med mycket snabba steg hem till hårdrockshotellet. Väckte Camilla, som sov, väckte Janne den andre och Gittan, som också sov. Jag kunde inte förstå hur de kunde sova, antagligen var de fortfarande trötta efter natten innan, och så hade de öronproppar. Jag berättade att vi skulle byta hotell, och det bums! De blev väldig förvånade, men var så klart med på noterna när jag förklarat situationen.

Vi packade fortare än fort och lämnade det hemska hotellet och gick upp till La Casa Del Amore. Då stod Georgios där och väntade på oss. Han hade kört ända från Akrotiri mitt i natten bara för att visa oss rummen. Tack snälla Georgios, än en gång! Båda rummen var små, men vad spelade det för roll i den situation som vi befann oss i.

Vi var superstressade, varma och uppe i varv, och hade mycket svårt för att somna. Men det var tyst, och det var viktigare än allt annat. När vi precis hade somnat började det ryckas och slitas i våra dörrar. Antagligen letade de rum, och vi blev oroliga att de hade bokat våra rum, och att Georgios hade glömt bort det. Men efter en liten stund gav de sig av, och vi kunde somna om.

Flykten från Captain Vassilis Hotel började planeras 00.09 natten mellan söndag och måndag och avslutades 01.43 samma natt.

 

Georgios. La Casa Del Amore. Chania. Kreta. Crete.

Tack snälla Georgios för all hjälp! Du är bäst! Läs om La Casa Del Amore här.


Vi sov väldig gott, om än lite oroligt, och vi hade alla svårt att somna. På morgonen gick jag ut och köpte färskt bröd på minimarketen, och gick sedan ner till hemska hotellet där jag träffade Sofia, och berättade att vi hade checkat ut under natten. Vi hade bokat en vecka och jag tänkte inte betala för de nätter vi inte skulle bo där. Sofia sa att hon hade andra rum, rum där det inte hördes några ljud från barerna. Men det var så dags nu! Jag betalade för två nätter, lämnade nycklarna, fick passen och gick lycklig hem till vårt nya tysta pensionat. Äntligen befriade!

 

En glad och lycklig Janne är hemma i tystnaden igen.

 

Rummen vi hade på La Casa Del Amore var som sagt små, men vi ville ändå äta frukost tillsammans, så vi möblerade om ett av rummen så att vi alla skulle få plats. Att det var trångt gjorde oss ingenting, tvärtom, vi var lyckligare än på länge. Georgios kom förbi och vi tackade honom än en gång. Jag berättade om vårt möte tre år tidigare, och då blev han jätteglad, och mindes mycket väl de intressanta samtal som vi hade då. Tänk att han gav oss den servicen mitt i natten, det är helt otroligt!

 

Äta frukost i Chania på Kreta.

Trångt javisst - men ack så mysigt.

 

Efter frukost gick vi ut och hyrde en bil på en uthyrningsfirma som Georgios rekommenderade. Uthyraren var en glad och lite tokig kille som föreslog att skulle ha en vinterbil, för nu var det vinter på Kreta. Vad vinterbil betydde förstod vi aldrig, men vi hyrde den ändå, och den var som alla andra bilar vi har hyrt.

Vi hade vissa problem att ta oss ut från Chania, men ut kom vi, och tankade gjorde vi, för nu var bensinstationstrejken över. Först körde vi till hamnen i Souda, sedan till de allierades kyrkogård, och styrde sedan bilen till Akrotirihalvön. När vi kom till Stavros beach var det dags för lunch. Innan vi åt lunch gick vi en runda längs med stranden som är berömd för att slutscenerna i filmen Zorba - the Greek spelades in här. Det blåste som tusan, och det var riktigt kallt. Trots det var det några som badade.


Stavros beach. Akrotiri. Kreta. Crete.

På grund av vädret var det ganska tomt och öde på Stavros beach.


Efter en god lunch på Mama's Place i Stavros körde vi mot Agia Triada Monastery och Gouvernetto Monastery, två fina kloster på Akrotirihalvön. Tyvärr var det alldeles för kallt för klosterbesök så vi bestämde oss för att göra en liten vandring för att värma upp oss. Så vi gick stigen ner till det mytomspunna klostret Katholiko Monastery. På vägen ner stannade vi vid Cave of Panagia Arkoudiotissa och hälsade på den drickande björnen.

 

Vandra till Katholiko Monastery på Akrotirihalvön öster om Chania på Kreta.

På vandring till Katholiko Monastery.

 

 

Katholiko Monastery. Kreta. Crete. Chania.

Del av det övergivna klostret Katholiko, som du kan läsa om här.

 

Vandringen till klostret tog 30 minuter ner och 30 minuter upp. Märkligt att det tog lika lång tid att gå både upp och ner, för det är brant som tusan.

När vi kom hem slöade vi på våra tysta rum. Det var väldigt kallt ute så vi tog kvällsdrinken inne på vårt lilla rum. Vi tände värmeljus och lyssnade på opera från min iPod. Hur mysigt som helst, ja, faktiskt en av de finaste kvällarna på hela resan. Hur konstigt det än kan låta. Kvällens middag åt vi på Kalderimi som ligger precis utanför dörren. Vi fick än härlig kväll med mycket god mat, mycket vin och raki till efterrätt. Vi la oss tidigt i våra tysta rum, läste böcker och Uncut, och somnade lyckigt. En galen dag var till ända.


Kalderimi. Chania. Kreta. Crete.

Kalderimi är en mycket bra taverna. Den ligger i hörnet Odos Angeloy och Odos Theotokopoulou.

 

« Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

 

Kreta på Kalimera »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera